Föreliggande studie syftar till att undersöka textillärares och matematiklärares attityder till datorer i undervisningen och vad de beror på, samt se eventuella skillnader och likheter mellan de båda lärargrupperna. Den teoretiska referensramen innefattar fyra olika områden som är centrala i min studie. Dessa är datorsatsningar, läraren och datorn, matematik, textilslöjd. Studien bygger även på sex intervjuer med textillärare och matematiklärare om datorer i undervisningen. Sammanfattningsvis är textillärarna mestadels positiva i sina attityder till datorer i undervisningen medan matematiklärarna är mindre positiva.

Syftet med studien var att undersöka några verksamma lärares syn på individualisering och individualiseringens möjligheter och dilemman. Studien genomfördes med hjälp av intervjuer av lärare, på två skolor i Mellansverige. Resultatet visade att samtliga respondenter använder sig av individualisering i undervisningen, i den mån de anser sig hinna med då tiden är ett stort dilemma för de medverkande lärarna. I resultatet framkom det också att hastighetsindividualisering och materialindividualisering var de mest förekommande arbetssätten och att det är en fördel att eleverna får arbeta på sin nivå och i sin takt. Vidare tas även de dilemman, fördelar och olika arbetssätt för individualiserad undervisning upp i en diskussion..

Abstract Synen på och användandet av lek i förskoleklass och grundskolans tidiga år Björn Andersson Andersson, B. (2006). Synen på och användandet av lek i förskoleklass och grundskolans tidiga år. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola Detta är en kvalitativ studie baserad på intervjuer med två förskollärare och två lärare i grundskolan angående deras syn på lek och dess användande i undervisningen. Det övergripande syftet är att försöka ta reda på varför lek används i mindre omfattning i grundskolan jämfört med förskoleklassen.

I denna uppsats utreder jag två olika kristna sätt att se på djur. Dels undersöker jag den historiskt sett vanligaste kristna synen på djur, som jag har valt att kalla för den traditionella kristna synen. Dels undersöker jag en mer modern och djurvänlig kristendoms syn på djur, som jag har valt att kalla för en alternativ syn. Jag har utfört detta i form av en litteraturstudie utifrån en hermeneutisk metod. Den alternativa kristna synen skänker djuren en större betydelse i den kristna läran än den traditionella synen på djur.

Uppsatsen behandlar synen på läxor i dagens skola. Jag har undersökt om och varför vi har läxor i skolan. Varför vi har läxor är en fråga som ständigt är i hetluften. Min huvudfrågeställning är: Behövs läxorna för att eleverna ska kunna nå kunskapsmålen i skolan? Jag har utifrån detta berört frågor behandlar elevernas syn på läxor, om eleverna tycker att de får utökade kunskaper av läxorna och om de tycker att de bör ha läxor.

Syftet med undersökningen är att studera undervisningen i SO inom en pedagogisk riktning, Freinetpedagogiken, där olika arbetssätt belyses för att stimulera lusten till lärande. Genom att studera undervisningen på en Freinetskola har jag sökt svar på frågor om vad som är viktigaste mål för SO-undervisningen, hur undervisningen organiseras och vilken syn lärare och elever har på SO..

Samhället har förändrats kraftigt sen införandet av folkskolan. Detta medför att andra kompetenser och förmågor efterfrågas. Även synen på utveckling och lärande har reformerats, vilket torde ha påverkat undervisningen. Trots detta dominerar den traditionella undervisningen. En alternativ undervisningsform är samarbetsinlärning.

Studien syftar till att belysa synen på arbetslöshet som samhällsproblem, genom att studera begreppet ?arbetslinjen?. Studien har tre fokuspunkter: synen på den arbetslöse, värdet av arbete respektive hur staten kan motverka arbetslöshet. Studien utgår ifrån en massmedial arena under valrörelsen år 2006 och med ett empiriskt material hämtat från Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Studien tar sin grund i ett socialkonstruktionistiskt synsätt och använder sig av metoden kritisk diskursanalys.I studien framkommer två bilder av synen på arbetslöshet; antingen är det individens skyldighet att vara anställningsbar eller statens plikt att skapa en arbetsmarkand som anpassas till individen.Studien avslutas med en diskussion kring relationen mellan staten och dess medborgare utifrån synen på arbetsmoral samt hur statens åtgärder för att bekämpa arbetslöshet blir legitima. .

Utvecklingen i skola och i samhället går mot en alltmer digitaliserad värld. För att svara upp mot denna utveckling satsas det på att införa datorer i skolan. Många skolor följer trenden med att förse varje elev med en dator. Händer det något med lärarens didaktiska synsätt när vi introducerar in ett nytt verktyg i undervisningen och i undervisningsaktiviteterna? Den tidigare forskningen fokuserar främst på elevernas betyg och hur deras motivation förändras men det finns andra perspektiv som behöver belysas.

Min undersökning handlar om hur några elever, lärare samt skolledare ser på ämnet religionskunskap i de tidigare åren. Det jag vill ta reda på i den här uppsatsen är vad orsakerna kan vara till att detta ämne verkar ges litet utrymme i undervisningen. Jag vill också se om det möjligtvis har skett någon förändring i synen på religionskunskapsämnet hos de jag har intervjuat, där jag gör jämförelser i viss mån utifrån tidigare forskning som har haft sin utgångspunkt från Lgr80. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer med några elever, lärare och deras skolledare för att försöka få fram hur de ser på ämnet religionskunskap. Jag har i avsnittet diskussion och slutsatser funderingar kring skolledarens inställning och hennes betydelse för ämnet i undervisningen i skolan. Hon menar, liksom en av lärarna att ordet religionskunskap leder tankarna till kristendomskunskap som man hade i tidigare läroplan (1962).

Syftet med studien är att belysa synen på hälsa samt perspektiv på hälsoarbete i den åländska läroplanen och undervisningen på högstadiet. Vidare undersöks lärares uppfattningar om hälsoundervisningen idag och om hälsokunskap införs som ett nytt ämne i grundskolan. Studien har genomförts genom analys av läroplanen och arbetsplaner samt en enkät med högstadielärare.Resultatet visar att hälsobegreppet inte definieras i läroplanen. I både läroplanen och undervisningen ses en betoning på hälsofostran med fokus på förebyggande av ohälsa. Bland lärarna ses en utbredd uppfattning att tiden för hälsoundervisningen bör utökas.

Friluftsliv är ingen specifik aktivitet, snarare handlar det om upplevelser som olika utemiljöer erbjuder. Dem olika upplevelserna erbjuder en möjlighet för lärande att uppstå, utifrån individens egna villkor. Ett individuellt lärande är precis det gymnasi- esärskolan skall skapa för sina elever, en individanpassad utbildning utifrån indivi- dens egna förutsättningar. Syftet med denna studie är att belysa synen på momen- tet friluftsliv inom idrott och hälsa undervisningen för gymnasiesärskolan. Semi- strukturerade intervjuer genomfördes med tre pedagoger samt gruppintervjuer med en elevgrupp där datamaterialet analyseras via innehållsanalys.

Det här arbetet handlar om synen på gymnasiesärskoleeleven. Det övergripande syftet med arbetet är att studera synen på gymnasiesärskoleeleven i två läroplaner, där även synen på bedömning av gymnasiesärskoleeleven är intressant. I en inledande bakgrund beskrivs styrdokument inom gymnasiesärskolan, läroplansteori samt bedömning. Fortsättningsvis presenteras den diskursanalytiska metoden från Foucaults, Faircloughs, Laclau och Mouffes perspektiv och begrepp. I arbetet betonas språkets betydelse i diskursanalysen, hur förskjutningar i språket påverkar synen på gymnasiesärskoleeleven.I resultatdelen redovisas utdrag från delar av läroplanerna, Lpf 94 och Gys13, samt de två statliga utredningar som ledde till läroplanerna.

Syftet med denna studie har varit att få och skapa förståelse för hur pedagoger beskriver och förstår konflikter mellan barn samt hur de arbetar för att förebygga destruktiva konflikter. Jag inleder studien med min teoretiska referensram som består av olika perspektiv på konflikthantering: den undvikande synen, den naturliga synen, den vitaliserande, interaktiva synen, harmoni-eller konsensusperspektivet och konfliktperspektivet. Det sociokulturella perspektivet används för att lärande sker via kommunikation och i socialt samspel med andra. Som metodval utgick jag från en kvalitativ ansats där även den kvalitativa intervjun var mitt metodval. Resultatet pekade på att pedagogerna bejakar konstruktiva konflikter som positiva och lärorika, vilket är i enlighet med konfliktperspektivet, den naturliga synen och den vitaliserande, interaktiva synen.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur tre lärare arbetar med samtal som metod i undervisningen och deras inställning till samtal i undervisningen.För att undersöka detta har vi använt oss av intervju och observation. Vi intervjuade först respektive lärare, för att sedan observera dem under två tillfällen.Resultatet visar att alla lärarna är postivt inställda till samtal i undervisningen. Flera av lärarna använder samtalet i undervisningen men ofta i form av kontrollfrågor, som syftar till att ta reda på vad eleverna kan eller vet. Det finns vissa brister i användandet av samtal som metod, där den viktiga dialogen inte lyfts fram.Resultatet av studien visar att lärarna ofta är medvetna om samtalets betydelse, men det används i olika hög grad i undervisningen av de undersökta lärarna..